Herrhagen som den tyvärr ser ut i dag |
Själva namnet förknippas ofta med grov brottslighet, könssjukdomar, tarmsjukdomar, kannibalism och koppleri.
Karlstads politiker nämner inte gärna Herrhagen i samma mening som resten av Karlstad.
På 1600 talet var Herrhagen Karlstads soptipp och pestkyrkogård, där av den stank och hemska odör som hänger över Herrhagen även i dag. Över 600 människor som dog i pesten grävdes ner i alltför grunda gravar, och har sedan dess spridit den likdoft som Herrhagen idag är mest känd för. På 1700 talet grävdes tippen över med ett 20 cm tjockt lager bajs från stadskärnan. Inga fungerande toaletter fanns då så Karlstad hade svårt att göra sej av med all mänsklig avföring som producerades. Redan illaluktande Herrhagen blev en perfekt avstjälpningsplats för avföringen. PÅ 1800 talet byggdes den första kåkstaden upp. Det var mest enkla plåtskjul som de allra fattigaste fattighjonen bodde i. Många av dessa plåtskjul står kvar än idag bl.a på Vasagatan och Geijersgatan. I dessa plåtskjul bedrevs både prostitution, droghandel, svarthandel, knölsvanshandel, man brände svartsprit kissade och bajsade och älskade fritt på de leriga gatorna, ungefär som Hultfredsfestivalen fast utan musik. 1902 byggdes den skyddsmur som skulle hålla inne patrasket upp (som man idag ser längs kanalen, Strandvägen, och upp mot Tegnérsgatan. Delar av muren ersattes efter kriget 1947 av staket eller plank, för plankmaterial var då jättebilligt p.g.a invandringen av Forshagabor som sedermera föranledde den stora Forshagakrisen 1951.
Ingen vill idag bo på Herrhagen. Alla som bor eller har bott där skäms för detta. Det är inget man talar högt om. Av alla förslag som skickas in till medborgarrådet varje år så är "Bränn ner Herrhagen" det vanligaste följt av "Spräng Herrhagen", "Skövla Herrhagen" och "Starta en kommunal bastuklubb".
Men politikerna har inte lyssnat på det örat. Det finns helt enkelt inte nog med pengar för att "förinta" Herrhagen. Ett av de senare förslagen från Socialdemokraterna i Karlstad är att smälta Herrhagen med en bautastor fön så att den rinner ner i Lambergstjärn. Många har sagt att "Om inte Herrhagen funnits hade Karlstad varit lika vackert och populärt som Kil" och det har nog många rätt i.
Så framtiden får utvisa Herrhagens framtid. Men framförallt så hoppas man på att Herrhagsborna finner något nytt ställe att bo på så att det slipper Herrhagen. Kil tänker då alla. Men alla kan inte bo i Kil även om man förstår att alla vill bo där.
Jon-Ulf Degbräde